"Kan du ta hand om barnen kan du också arbeta"

Nu har jag följt valdebatten i några veckor och valvakan ikväll. Speciellt är det ett påstående från Alliansen som slår mig som ett knytnävsslag i ansiktet gång på gång:

"Alla kan jobba med något, om det så bara rör sig om någon timme om dagen."

Den som påstår detta har antingen brist på kunskap eller empati. Troligen båda. Säkert är i allafall att man aldrig varit i sitsen att inte vara arbetsför. Det som Alliansen mest verkar haka upp sig på är om man kan ta hand om sina barn. Kan man det så kan man också jobba, åtminstone deltid. För min egen del ser det i dagsläget ut såhär:

Min man jobbar heltid och jag är hemma med barnen. Jag är manodepressiv och har så varit hela mitt liv. Jag har pluggat och arbetat och kört mig själv _helt_ i botten två gånger och det har tagit lång tid att ens komma tillbaka till stadiet där jag klarat av att sköta min personliga hygien. Allt detta alltså för at jag gått på det där jävla skitsnacket om att alla minsann känner sig trötta och less ibland och att jag bara behöver ta mig i kragen, kämpa lite till, bita ihop några månader till.

I dagsläget kan jag _nästan_ ta hand om barnen medan min man jobbar. Nästan. Min man måste ha ständig jour och kunna lämna sitt arbete och komma hem när jag inte klarar av det. Som tur är har han ett fritt arbete och en förstående chef. Ponera nu då att uttalandet "ta hand om barn = arbetsför" stämmer. Jag skulle då alltså kunna jobba lika länge som jag kunde ta hand om barnen, dvs kanske 75-80% av en heltid. Det som HELT glöms bort är detta: När min man kommer hem är det han som har ansvar för middagslagning och att ta hand om barnen och få dem i säng osv, för efter en dag med barnen är jag helt slut. Om jag också jobbade skulle all min energi gå åt till arbetet och jag skulle inte kunna vara någon mamma till mina barn alls. Vem vinner på ett sådant synsätt? Jag? Mina barn? Samhället?

Min sjukdom fungerar så att jag i dagsläget inte heller skulle kunna arbeta mindre än den tid jag är med barnen, tex 25% (som är minimitiden för arbetsträning). Det skulle fortfarande suga ut energi så att jag inte skulle ha någon ork för min familj. Idag är jag helt och hållet försörjd av min man. För första gången på 33 år har jag fått en sjysst balans på livet - jag har inga _krav_ på mig som triggar igång min sjukdom. Jag tjänar på att inte arbeta! Det är bara det att den sortens rikedom jag idag funnit inte är värd något i Alliansens ögon, för den handlar inte om pengar...