Don't let the sun go down on me

Eller... gör det förresten! När man ser såna här solnedgångar från balkongen så gör det inte så mycket.

Idag har det varit slött. Inga snilleblixtar om lysande dagboksinlägg direkt. Viktor har fortfarande feber till och från och maken har börjat jobba efter 2½ vecka hemma med sjukdom och semester. Det blev tomt här hemma när vi skjutsade honom till jobbet. Ibland är det skönt att bara slöa hemma och inte göra något speciellt, bara laga mat, vara med barnen och vila i tristessen. Imorgon kanske jag skriver nåt som ger mig Nobelpriset, vem vet?

Jag har i allafall läst ut boken som vi ska diskutera i bokcirkeln på familjeliv.se. Jag lämnade tillbaks den på biblioteket idag med hjärtat i halsgropen för givetvis hade Viktor lyckat få tag på den och bitit av en bit av bakersta bladet på pocketboken. Jag erkände brottet och slapp ersätta boken men fick ett förmanande pekfinger och en uppmaning om att skaffa högre bokhylla. Ja, ja, det är ju roligt att han gillar böcker; vägen till bildning kanske går genom magen också, inte bara genom ögonen och hjärnan.

Boken ifråga var The No. 1 Ladies' Detective Agency (Damernas Detektivbyrå) av Alexander McCall Smith. De andra läser boken på svenska, men jag var ju tvungen att läsa den på engelska. Kanske det till och med är en fördel att läsa den på originalspråket. En trevlig bok om än inget mästerverk. Det är mycket uppfriskande att läsa om afrikanska miljöer och om annorlunda kultur istället för att bara läsa om Europa och USA. Det är första gången jag diskuterar en bok så jag vet inte riktigt hur man gör, men det ska bli kul.

Viktor älskar förresten sina böcker. Han har fått en massa böcker av vänner här och han sitter ofta och läser i dem. Ibland läser han till och med för Elliot. Man kan riktigt höra hur han förklarar "ja, och häääär förstår du Elliot, häääär är en sån däääääär", fast det låter ju bara "aaaaaiioooo brrrrrrr DÄU bubuBUUUUmmm!" Man får ha lite fantasi som förälder, det har jag hört!

Nu är det kväll, vi har just ätit hemlagad pizza, Elliot håller på att somna i soffan och Johan borstar tänder på Viktor (två nya kindtänder på gång). Viktor och jag har dansat framför tv:n till Beastie Boys och skrattat som tokar! Snart sover båda barnen och då blir det så tyst och tomt i hela lägenheten, nästan så man vill väcka dem igen för att höra deras små röster.

Solen har gått ned, och jag tror att den missade mig idag också.