Då var det klippt och skuret

Nu är vi steriliserade både Johan och jag. Jag gjorde det i torsdags och Johan i fredags. Båda var polikliniska ingrepp och det har gått väldigt bra för oss.

Jag infann mig på sjukhuset kl 13 på torsdagen och fick först vänta i lobbyn med en liten manick som skulle vibrera när de var redo för mig. Vibratorn funkade dock inte så jag satt i godan ro och läste Harry Potter i en halvtimme innan de fick hämta mig för hand. Jag fick komma in i ett stort rum med sängar, byta om till sjukhusrock och lägga mig i en säng under varma filtar. De tog mitt blodtryck och satte kanyl för dropp i vänstra armen. Sköterskorna var verkligen gulliga och det var tur för jag var jättenervös. Vi skämtade om min läkare - Dr. Carstens, en tvärhand hög farbror från Guatemala - som alltid är sen, så jag förberedde mig på att vänta länge. Vi fick dock alla en glad överraskning då de kallade mig till operation så fort de hade satt droppkanylen, han hade fått ett kejsarsnitt uppskjutet och tog mig före.

Jag skjutsades i säng till operationssalen och blev frågad 100 ggr om mitt namn, om jag var allergisk, om jag hade ätit eller druckit osv. Jag träffade narkosläkaren och berättade att jag har mått väldigt illa efter narkos alla gånger jag blivit sövd och han lovade pumpa mig full med tre olika motgift. Jag belv förresten erbjudern spinalbedövning också, dvs att jag kunde få vara vaken, men det tar längre tid att hämta sig ifrån samt att jag fått en fruktansvärd klåda efter spinalen jag fått vid kejsarsnitten, så jag valde narkos.

Jag skjutsades in i operationsrummet, som var iskallt, och fick lägga mig på operationsbordet. De tappade ett armstöd på min droppslang och det gjorde helvetiskt ont, men det gick bra tack vare att kanylen var så väl tejpad. Jag fick lugnande och fick sedan andas i en mask. Ett... två... tre.... minns inget mer.

Vaknade upp lite förvirrad på uppvaket ungefär en halvtimme senare. Jag fick medicin mot skakningar och nya varma filtar samt lite morfin. Allting snurrade och jag frågade samma sak säkert 4 gånger. De bara skrattade, de är väl vana antar jag. Jag piggnade till ganska fort och skjutsades i sängen till the recovery ward, de har som en tvåstegsuppvakning verkar det som - Så fort man är ute ur den värsta dimman så förflyttas man till en avdelning med lättare övervakning. Där blev jag tilldelad en egen sköterska som av mig is att suga på och vi pratade en del tills jag kände mig bättre. Hon ringde Johan och berättade att han kunde möta oss utanför sjukhuset kl 17. Jag var lite yr och mådde lite illa men jag hade inte ont. Kl 17 skjutsades jag ut i rullstol för att möta Johan och barnen. Viktor stirrade misstänksamt på mig och ville inte hälsa.

Väl hemma var jag väldigt seg och jag låg i soffan resten av kvällen med en hastigt ihopsydd riskudde på magen och jag somnade ganska tidigt och sov hela natten. Idag är det tre dagar sedan ingreppet och jag mår ganska bra. Jag är svullen och öm, men behöver ingen smärtstillande medicin eller så. Jag fick två små snitt, ett i naveln och ett i anslutning till mitt kejsarsnittsärr så detkommer inte att synas att jag gjort detta alls. Återbesök hor min tvärhandshöge gynekolog om två veckor, fram tills dess får vi hoppas att återhämtningen flyter på som den gjort hittills.

Kanske Johan vill berätta om sitt ingrepp lite senare.