Adventsstädning och julhysteri

Igår satte vi upp adventsstjärnan, det var ju ändå första advent. Med road min läser jag på olika forum om kvinnor som fullkomligen sliter häcken av sig med adventsstädning. Kvinnor som redan har huvudansvaret för hem och barn beklagar sig över stressen; alla fönster skall putsas, alla ljusstakar och adventsstjärnor ska rotas fram från källare eller vind, kopparputs, storstädning och mangling av juldukar. Jag undrar vad deras män gör, mer än att kanske sätta upp belysning på order, och undrar i stillhet lite generellt varför folk i allmänhet och småbarnsföräldrar i synnerhet inte latar sig mer. "Hjärtinfarkt vid 40 - orsak: fabricerade måsten" är det som poppar upp i mitt huvud. Bara att hitta rätt sorts lampor till elljusstaken i julruschen kan ju ta knäcken på vem som helst.

Själv hystade jag upp en solblekt pappstjärna i ett smutsigt fönster medelst metalltrådspåsförslutare och jag och maken tände ljus och smuttade på lite glögg som han gjort. Det kändes helt lagom och inom ramen för vad jag orkar bränna krut på.

Dagen efter Thanksgiving, den så kallade Black Friday eller Green Friday där grönt anspelar på färgen på dollarsedlarna, är en traditionell julshoppardag här i USA. Det som handlas den dagen ligger till grund för de uträkningar som butikerna gör för hur mycket de kommer tjäna på julrushen. Själv ville jag bara ansluta till Buy Nothing Day i protest mot konsumismen. Vi var på K-mart igår för att försöka hitta armatur till den solblekta pappjulstjärnan. OJ! är väl ungefär hur jag kan sammanfatta julutbudet där. Oj... oj, oj ,oj. Det fanns färgkoordinerade julgransutstyrslar med tillhörande kjol till julgransfoten. Ja, kjol! *skratt* Färdiginslagna julklappar, allehanda julkonfekt (ja, faktiskt en hel 20-metershylla), sockervaddsmaskiner, ljusrenar att ställa i trådgården (naturligtvis svänger de på huvudena), tusentals olika ljusslingor att späcka sitt hus med, plastgranar, tomtar, nallebjörnar, ja till och med julkoordinerad Martha Stewart badrumsinredning. Konstigt nog fanns inte en enda fönsterstjärna, de verkar ju vara så ljusfixerade? Jag tyckte stressen och julhandeln i Sverige var lite överdriven men jag får nog revidera min uppfattning där lite. Intressant med lite perspektiv på tillvaron!

Fast jag måste erkänna att det kändes väldigt mysigt på ett sätt och jag gick där och föreställde mig såna där djupgröna, täta amerikanska granar med glittrande ljus. Jag fantiserade om tindrande barn, nysnö, en brasa i öppna spisen och lite fudge i den svällande soffan medan man sitter nedbäddad under en chenille-filt. Nej, nu får jag sluta annars blir längtan efter familjen för stark. Jul utan Tom... :-( De senaste två jularna i Finspång har varit så underbara och jag längtar efter er därhemma.

Jag tänker på er! Lata er mer och lutar er tillbaka med en kopp glögg och sänd lite telepatiska tankar hit till Riverside, kram på er!